Deckare
Deckargenren har en stor skara läsare och har utvecklats i flera olika riktningar under årens lopp. Typiskt för genren är att ett brott av något slag skildras eller presenteras, det finns ett mysterium eller något oklart i samband med brottet och någon som ska lösa gåtan.
Lösning av brott finns redan mycket tidigt med i bilden inom författandet. Redan de gamla grekerna skrev ett slags deckare, berättelser om ouppklarade brott, vars lösning gavs under den spännande läsningens gång . I Kina skrevs redan från 1300-talet berättelser om två domare och deras spännande lösning av kriminella gåtor.
Bland de mer kända deckarförfattarna kan nämnas Conan Doyle och Edgar Allan Poe, verksamma under 1800-talet. Det finns mycket skrivet om Conan Doyle för den som vill veta mer. Conan Doyle har troligen inspirerats av Poe i någon mån. Den slutsatsen kan man dra av att En av Poes huvudkaraktärer, Dupin, omnämns i den första berättelsen om Sherlock Holmes. Berättelserna om Sherlock Holmes blev en enorm succé och är mycket uppskattade, lästa och filmade än i denna dag.
I början av 1900-talet förändrades genren i och med framgångsrika författare som CK Chesterton, Agatha Christie och Dorothy L Sayer. Berättelserna blev nu mer av pusseldeckare än de varit tidigare, mysterierna kunde lösas av en detektiv som satt hemma i sin fåtölj och funderade logiskt över problemet. Agatha Christies berömda karaktär Hercule Poirot är just en mästare på att låta de små grå cellerna arbeta och bespara sig själv strapatser som 
kan riskera att förstöra både skor och kostym.
Under 1920-talet uppstod i USA en helt annan typ av deckare, som stod i kontrast till pusseldeckarna. Raymond Chandler är en god representant för den stilen, som är mörkare och ofta utspelar sig i storstädernas kriminella skikt. Från Sverige kan nämnas Maria Lang och Stieg Trenter, från mitten av 1900-talet. Maria Lang skildrar ofta människor och miljöer på landsbygden, medan Stieg Trenter ofta låter sina berättelser utspela sig i Stockholmsmiljö.
Sedan dess har genren fortsatt att utvecklas och förändras och många författare har nått stor popularitet. Genren har många läsare och anses vara den största skönlitterära genren. Det har framförts teorier om att läsandet av deckare skulle vara trygghetsskapande, och att det är därför så många vill läsa dem. Man har då menat att deckarna följer vissa givna förutsättningar, en given mall. Det skapar trygghet att allt utvecklas enligt förväntningarna, samtidigt som böckerna är spännande och därigenom ger avkoppling och nöje. Ofta återkommer också många karaktärer och miljöer i samme författares böcker, vilket också kan upplevas som trygghetsskapande samt lite intressant att följa karaktärernas personliga utveckling.
Deckargenren är alltså stor och växer ännu mer eftersom framgångarna drar till sig nya författare som ökar på framgångarna link text. Framgångarna för genren är faktiskt så stora att att man menar att bokförlagen numera nästan är tvugna att ha en utgivning av deckare för att klara ekonomin.
